Hej, Vi inneha en ny app!

Forut att din app amna fortsatta rulla som det ar tankt behover du fornya till nyaste versionen. Klicka gallande knappen pro att uppdatera!

Om en sak tycks alla deltagare i den debatt som utlostes fran Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika om ratade Tinderman besta overens: Den nya digitala dejtingekonomin inneha vinnare, och den har forlorare.

Sydsvenskan

Det ar emellertid en mottaglig undra vilka dessa ar – samtidigt Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella pina kungen den digitala arenan, har till foredome Expressens Anna Hellgren (13/1) visat pa att dessa hanar knappast kan sagas vara mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det koper forstas inte enbart om tillgangen till sex, utan aven ifall vem som i framat fras gynnas av strukturerna, men inte heller i den mer begransade fragan rader nagon samklang ifall orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) menar att dejtingappar som Tinder ej utfor nagot mer an befaster en redan existerande sexuell hierarki, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta enbart ar partiell sant: Att dejtingapparna inte enbart exploaterar ojamlikheten, utan i viss mening aven skapar den.

Den digitala relationsmarknaden ar, menar Anderberg, annu en ett foredome kungen stordriftens hansynslosa logik: absolut som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa inneha den snyggaste killen kungen jobbet ej langre sa ofta att anlanda med, i och med hans konkurrenter genast ar – som minst – allihopa andra man i alltsammans stad.

Anderbergs iakttagelse av hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar aven kungen humanistisk niva ar forstas fullt giltig – men jag betvivlar att den ar tillrackligt djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara leva i genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar tydligt, men den paverkar oss i minst jambordig paverkad grad i genom sin forskjutning av hur vi Hur kan jag avsluta mitt collarspace-konto? uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker bara i former som medger total tillsyn. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: Jag framstaller inte enkom karna jag, utan jag utfor det i det uttalade syftet att det ska bli alskat.

Pa likadan gang som jaget pa jakt efter karlek tvingas bega sig till ett saljbart foremal, riktar det ocksa en analog konsumistisk ogonkast mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det vara lattare att reflektera kungen potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar arme jag tror att den kapitalistiska logiken nar djupare an va Anderberg antyder, kungen ett metod som paminner om baksida av underben serietecknaren Liv Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att vara intressant som genuint annan, och far sin vikt enbart i kraft fran att bidra jaget erkannande, ett identitetsbyggande attribut bland otaliga.

De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de anvandare som gillar henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande ansikte som dyker upp kungen var bildskarm harnast: Den tycks vara verksam aven i var speciell sjal. Vinnaren i denna nya reda blir enar, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en samling matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen konsument.

En annan undran som ar vard att hejda sig intill ar den om attraktionskraft. Ifall det nu finns vissa grupper som gynnas pa andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i allihopa fall? Ett tankevackande replik finns att inbringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om baksida av underben som uppfattas som intagande. Det visar sig att bedomningen fran attraktivitet sker i flertal steg, och mycket med pa rak arm motsatt utfall.

Bred en forsta ytlig visuell besiktning – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att vara mer eller mindre skildra, i den bemarkelse att de flesta folk ar overens om vad som ska uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: utbredd mer komplext socialt harmoni omprovas detta forsta intryck kungen subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar franskilda pa ett slumpmassigt fordelat satt. Fran det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for ungefar all att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.

Vilken typ av tilldragning som ar tankbar kungen Tinder borde besta uppenbart, och i denna fras inneha Anderberg fullstandigt sann, kanske till och med mer ratt an han anar, forut i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten inte bara fran databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var personligt evolutionara programmering. Men verkligt bekymmersam blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer generell framtagning som pagar nastan oss, i vilken faktisk, starkt intresserad mansklig narvaro i allt hogre grad ersatts med digital franvaro.

Genom att forsamra det manskliga sociala samspelet pa det fason som nu sker, riskerar vi med andra ord att tomma ocksa mojligheten till autentisk ingaende foralskelse, och till en attraktion som nar djupare an till en schematisk kritik av estetisk symmetri. Till en begar som tar kroppen i besittning, men som i viss mening harror fran sjalen: och finns det nagot som kan kurera den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det val en sadan.

Anderberg aterger en passage ur den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” forut att exemplifiera sin tes att sexuell valbehag i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en forman forbehallen en snav elit. Jag tanker jag snarare pa ett citat klocka romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven fjarran fore dejtingapparnas intag, ifall hur samtidens manniska gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts noje i vantan gallande ett kommande avromantiserat fornuftsaktenskap, till cirka likadan delar standig av sexuell och narcissistisk njutning. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon kungen sa forstandig franhant sig all tillfalle till frojd.”